Det är dags att ge järnet!
            


LINDRIG järnbrist vid 6 månader

Från ca 6 månader uppstår snabbt ett behov av järn motsvarande cirka 1 mg/kg/dygn, vilket är högre än i någon annan period i livet. Barnet har under sitt första år den högsta tillväxthastigheten under sitt liv, vilket är grunden till det höga järnbehovet. Bröstmjölk har ett lågt innehåll av järn (ca 0,3 mg/l) och i stället har det nyfödda barnet ett extra lager av järn, som räcker till den växande kroppen fram till ca 4–6 månaders ålder, sen sinar lagren. Då gäller det att under det andra levnadshalvåret snabbt övergå till en järnrik kost! (1)


Järnbrist i tidig ålder påverkar intellekt och beteende

Studier har visat att barn med järnbristanemi vid 6-12 månaders ålder (trots behandling) har påverkan på kognition och beteende i skolåldern. I studier på djur har man tydligt visat att måttlig järnbrist ger en påverkan på en rad hjärnfunktioner. Hos nyfödda djur blir skadorna delvis irreversibla, och den växande hjärnan påverkas långsiktigt även av en kortare episod av järnbrist under den första levnadstiden. (1)

Flera kliniska studier har försökt påvisa samma samband hos människa, och det finns en tydligt fastslagen association mellan en period av järnbrist under första levnadsåret och nedsatta neuropsykologiska funktioner senare i livet. Det finns en handfull randomiserade studier som stödjer sambandet, och den samlade evidens som föreligger har av flertalet bedömts som tillräckligt stark för att betrakta orsakssambandet som vetenskapligt bekräftat. (1)


JÄRN I MATEN

Livsmedelsverket rekommenderar barn från 6 månaders ålder ett intag på 8 mg järn per dag. Järn finns främst i inälvs- och blodmat som till exempel lever, blodpudding och paltbröd (barn bör dock inte äta njure eller lever i ren form eftersom de kan innehålla stora mängder kadmium) (3). Järn finns även i kött, ägg och skaldjur. I vegetabiliska livsmedel finns järn i bland annat nötter, frön, torkad frukt och baljväxter.


8 mg järn illustrerat i ett vegetariskt exempel

8 mg järn illustrerat i ett animaliskt exempel

Det finns två typer av järn, hemjärn och icke-hemjärn. Hemjärn finns framförallt i animaliska produkter och är lättast för kroppen att tillgodogöra sig. Vegetabiliska livsmedel innehåller uteslutande icke-hemjärn som inte tas upp av kroppen lika effektivt och det är även känsligt vad gäller upptaget i kroppen och kan påverkas av andra ämnen. Vitamin C, fisk och kött kan förbättra upptaget av icke-hemjärn. Kalcium däremot som finns i bland annat mejeriprodukter som mjölk verkar hämmande på järnupptaget. Även fytinsyra, som finns i fiberrika livsmedel som spannmål, baljväxter och nötter kan minska upptaget av icke-hemjärn. [2]

ANDRA JÄRNBERIKADE PRODUKTER DÅ?

Alla järnberikade produkter är i grunden förstås bra, eftersom järnet är så viktigt för den växande barnhjärnan. Men många järnberikade produkter består av en kombination av icke-hemjärn, mjölk och spannmål. Upptaget av icke-hemjärn är tyvärr känsligt. Kalcium som finns i mjölk är upptagshämmande och fytinsyra som finns i olika slags spannmål kan också verka hämmande på upptaget av icke-hemjärn. Dessutom är det väldigt bra för ätträningen att äta lite fastare föda, en egenhändigt järnberikad havregrynsgröt tycker vi är ett bra tips. :-)



Hur vet jag om mitt barn behöver mer järn?

Järnbrist ger sällan tydliga kliniska symtom. Under senare år har allt fler studier antytt att järnbrist kan uppstå i hjärnan redan under en tidig fas av järnbrist. Detta betyder att redan lindrig till måttlig järnbrist tros kunna påverka hjärnan negativt[1]. Det man kan göra som förälder för att undvika detta är att följa Livsmedelverkets rekommendation om 8 mg järn per dag till barn från 6 månaders ålder. Det är dock viktigt att hålla sig till rekommendationerna eftersom för mycket järn också kan vara skadligt.